Vänta inte - bli en hjälte i din stad redan idag.

Case / Livbojar

Om olyckan är framme är det livsviktigt att det finns livbojar tillgängliga på avsedda platser. En lösning på detta är att förse livbojarna med en sensor som skickar en notifiering, via LoRa-nätverket, om livbojen av någon anledning hakas av sin upphängning och flyttas. På detta sätt kan verksamheten få information om vilka livbojar som är flyttade och kan då besöka platsen och ersätta med en ny livboj alternativt sätta tillbaka den som var upphängd tidigare.

Genom att använda denna teknik slipper man arbetet med att med jämna mellanrum åka runt till de olika installationerna och kontrollerar att livbojen hänger på sin plats. Det är ett utmärkt sätt att använda sig av IoT-teknik för att rädda liv.

En vidareutveckling av lösningen med livbojarna är att när de tagits från sin plats och blivit blöta så ska det automatiskt skickas ett larm till 112 med gps. I larminformationen ska information om upphängningsplats samt eventuell ny aktuell plats på själva livbojen finnas med. Det ser vi som en vision om vidareutveckling för att få ut ännu mer värde av samma sensor/tjänst - säger Markus Flyborg, Lösningsarkitekt för Smarta Sundsvall på Sundsvalls kommun.

Case / Vatten

Visst vore det bra om det skickades ett larm när det uppstått en vattenläcka på vattenledningen eller om det finns frostrisk? Eller att kunderna själva slipper att läsa av vattenmätaren, men ändå förses med uppgifter om den faktiska vattenförbrukningen i realtid och även alltid debiteras för just den förbrukningen. Då slipper kunderna få en tråkig överraskning rent ekonomiskt när vattenräkningen kommer. Snart kan allt detta vara möjligt!

Med hjälp av ett 80-tal fjärravlästa så kallade smarta vattenmätare pågår just nu ett pilotprojekt på MittSverige Vatten & Avfall. De fjärravlästa vattenmätarna kommunicerar under denna första test via LPWAN och använder sig av LoRa-nätverket, i framtiden kommer även Narrowband via mobilnätet att testas. Sensorerna i vattenmätarna kommunicerar med Sundvall kommuns IoT-plattform diwise som är en del av kommunkoncernens gemensamma digitala infrastruktur. Mätvärdena ska sedan visualiseras och kommuniceras till de berörda.

- Om nuvarande pilotprojekt blir framgångsrikt så är målsättningen att ersätta analoga vattenmätare med drygt 20 000 smarta vattenmätare. Säger Magnus Wikström, Enhetschef Metod & System, Mitt Sverige Vatten och Avfall.

Case / Trafikflöde

Hur stora trafikflöden är det på våra vägar? Vilken typ av fordon är det som passerar? Vad har de för medelhastighet? Hur ser dessa olika parametrar ut olika tider på dygnet? Svaren på dessa frågor är nödvändiga att ha med i ett beslutsunderlag när man ska besluta om att göra trafiksäkerhetshöjande åtgärder.

Med hjälp av en mobil mätutrustning försedd med en sensor (TCR-HS från Parametric) kan denna trafikflödesdata skickas vidare till en IoT-plattform via LoRa-nätverket. Därifrån kan de uppmätta och bearbetade trafikuppgifterna presenteras på ett valfritt visuellt sätt. Utifrån dessa uppmätta värden görs sedan analyser som möjliggör att sätta in trafiksäkerhetshöjande åtgärder där de gör mest nytta. På så sätt blir det mest valuta för pengarna när en förbättring av säkerheten i trafiken ska göras.

På Alnöbron utanför Sundsvall har en trafikmätning med denna teknik nyligen genomförts som en del av visionen Smarta Sundsvall.

Case / Tillgängliga vägar

Nu utvecklas och testas en ny spännande tjänst på Sundsvalls kommun baserad på laserteknik, IoT, AI och objektigenkänning som ska kunna effektivisera vinterväghållningen.

Tjänsten är delvis baserad på snödjupsmätare som använder en teknik som kallas Lidar, Light Detection and ranging, vilket innebär att man mäter avståndet till en yta med hjälp av laser. Snödjupsmätarna, som även mäter temperatur, luftfuktighet och lufttryck, skickar data var 5:e minut via ServaNets LoRa-nätverk till en server där uppgifterna analyseras och presenteras visuellt.

Tjänsten bygger också på en AI-applikation, som tillsammans med kameror som monteras på kommunens traktorer, kan detektera vägunderlag som asfalt, snö och löv. Genom objektigenkänning bestäms vilket underlag varje bild visar och den informationen sänds tillsammans med position och tidpunkt via en IoT-plattform till en central databas. Överföringen sker kontinuerligt så informationen om vägytan kan visas direkt på en karta.

Den nya tekniska lösningen kommer att innebära minskade kostnader för kommunen, bättre arbetsmiljö för personalen och miljömässiga fördelar kopplade till färre transporter. När tjänsten börjar användas skarpt så blir det möjligt att sätta in snöröjningsinsatser där de behövs som mest.

I denna casebeskrivning har Bron Innovations inlägg ”Effektivare väghållning med hjälp av laserteknik, IoT och AI” använts som källa. Om ni vill läsa inlägget i sin helhet, klicka här.

Case / Sophantering

Hur vet man vilka papperskorgar och avfallsbehållare som behöver tömmas – och vilka som kan vänta?

Genom att utrusta behållare med sensorer som mäter fyllnadsgraden går det att få en aktuell bild av behovet direkt. Mätvärdena skickas till Diwise där informationen kan samlas, visualiseras och göras tillgänglig för verksamhetens system.

I stället för att tömma alla behållare enligt ett fast schema kan tömningen planeras utifrån det faktiska behovet. Det kan innebära färre onödiga transporter, bättre nyttjande av personal och fordon samt mindre risk för överfulla behållare.

Med aktuell information om fyllnadsgrad blir det enklare att sätta in rätt insats på rätt plats och skapa en effektivare och mer hållbar sophantering.

Case / Vattenmätare

Hur mycket vatten används egentligen – och hur snabbt kan man upptäcka att något inte står rätt till?

Med fjärravlästa vattenmätare kan förbrukningen samlas in automatiskt och göras tillgänglig utan att mätaren behöver läsas av manuellt. Informationen skickas till Diwise där den kan användas av både verksamhetssystem och andra digitala tjänster.

En kontinuerlig bild av vattenförbrukningen gör det möjligt att upptäcka avvikande förbrukning, läckage eller andra förändringar tidigare. Samtidigt får verksamheten bättre underlag för uppföljning, planering och fakturering.

För kunden kan det innebära bättre kontroll över den egna förbrukningen och för VA-verksamheten ett effektivare sätt att hantera stora mängder mätdata.

Case / Breddavlopp

När stora mängder regn- eller smältvatten kommer in i avloppssystemet kan kapaciteten bli otillräcklig. Då kan ett bräddavlopp behöva släppa ut vatten för att undvika översvämningar och skador på ledningsnätet.

Genom att övervaka bräddpunkter med sensorer går det att registrera när en bräddning börjar, hur länge den pågår och hur ofta den inträffar. Informationen kan skickas till Diwise och kombineras med exempelvis nederbörd, vattennivåer och andra relevanta mätvärden.

Det ger verksamheten ett bättre underlag för att förstå var problemen uppstår och vilka delar av ledningsnätet som behöver prioriteras.

Med bättre kunskap om bräddningar blir det möjligt att arbeta mer förebyggande och planera åtgärder där de ger störst effekt för både miljö och infrastruktur.

Case / Luftkvalitet

Hur vet man om människor vistas i en bra inomhusmiljö – utan att vänta på att någon ska uppleva att något är fel?

Sensorer i skolor, kontor och andra lokaler kan kontinuerligt mäta exempelvis temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt. Informationen skickas till Diwise och kan användas för att följa hur inomhusmiljön förändras över tid.

Genom att upptäcka avvikande värden tidigt kan verksamheten snabbare identifiera problem med exempelvis ventilation eller temperatur. Mätdata kan också användas som underlag för att optimera uppvärmning och ventilation efter hur lokalerna faktiskt används.

Det kan bidra till ett bättre inomhusklimat för dem som vistas i lokalerna, samtidigt som fastighetsägaren får bättre förutsättningar att använda energi och resurser effektivt.

Case / Inomhusklimat

Hur vet man om människor vistas i en bra inomhusmiljö – utan att vänta på att någon ska uppleva att något är fel?

Sensorer i skolor, kontor och andra lokaler kan kontinuerligt mäta exempelvis temperatur, luftfuktighet och koldioxidhalt. Informationen skickas till Diwise och kan användas för att följa hur inomhusmiljön förändras över tid.

Genom att upptäcka avvikande värden tidigt kan verksamheten snabbare identifiera problem med exempelvis ventilation eller temperatur. Mätdata kan också användas som underlag för att optimera uppvärmning och ventilation efter hur lokalerna faktiskt används.

Det kan bidra till ett bättre inomhusklimat för dem som vistas i lokalerna, samtidigt som fastighetsägaren får bättre förutsättningar att använda energi och resurser effektivt.